God jul utan parasiter i laxen

Illustration: Ulrika Nilsson

I tre dygn ska laxen frysas i minus 18 innan den gravas. Livsmedelsverket anbefaller dubbla konserveringar. Allt för att hålla julen parasitfri. Kanske dog man av gravad lax förr, när den bara saltades och sockrades för att bli hållbar.

  Rör bara inte surströmmingen. Här hoppas vi att jäsning räcker som konserveringsmetod. Inte vill vi ha den både fryst och jäst, den norrländska delikatessen?

Varning för smör

Slopa smöret, om det inte redan är för sent. Det har just meddelats att minnet inte funkar med smör. Den som äter smör kommer till exempel aldrig att minnas att det var olivolja som gällde. Den som har använt smör kommer inte att komma ihåg vilka maträtter han eller hon har ätit under årens lopp. Varken äppelfläsket, anisbrödet eller det småländska isterbandet.

Medelhavskost för minnets skull

Hör macaron-kakor till medelhavskost?
Bakade av Ulrika Nilsson

Att äta medelhavskost skyddar minnet. Det visar de senaste rönen. Härligt, bara att fortsätta: chèvreost, rosévin, pizza, macaron-kakor, mustig ankgryta, munkar, mandelkaka, roquefortost, ostpaj, muscatvin från Lunel, pasta, ricottapudding, friterade honungsstänger, glass med rom, söta pastakuddar, rödvin. Men hör macaron-kakor verkligen hit? Kanske minns jag fel.

Släpp på gasen

Julen närmar sig med stormsteg. Det går fort nu. Alldeles för fort. Det tycker politikerna också. De fortsätter att backa. Att retirera har blivit en nödvändighet.

Bråda tider för bagare och politiker
Ill.: Ulrika Nilsson

  Idag läser jag i Dagens Nyheter att Håkan Juholt backar. I sitt tal till socialdemokraternas förtroenderåd erkänner han att han har varit för snabb. ”Jag har varit alldeles för säker på att jag i alla sammanhang har utgått från att det jag säger är rätt”, säger han. Som exempel nämner han historien om smugglingen av en tryckpress till Polen, en historia som övriga inblandade tvivlade på.

  Alldeles nyss backade Socialdemokraterna från kravet om att tvinga partierna att redovisa varifrån partibidragen kommer. Lagstiftning är inte nödvändigt längre, menar partiet. Samtidigt ångrar sig Moderaterna i samma fråga och släpper sitt motstånd mot lagstiftning. Finns det ingen tid till eftertanke?

  Har politikerna tappat greppet? Precis som vi andra julhysteriska människor. Det verkar vara hög tid att släppa på gasen. För att inte behöva lägga in backen direkt. 

Berättelser om Sverige

Idag i DN finns en liten intervju med Mats Widbom, som i april blir ny chef för Svenska institutet i Paris och kulturråd där. Han säger att han ”ska ta fram berättelsen om Sverige”. Istället för att bara ropa Sverige. Vi får hoppas att han ger oss en berättelse, en story, som stämmer med verkligheten, att han inte snubblar på sanningen och måste backa.

Korrekt Sverigebild? Ill.: Ulrika Nilsson

  Det har annars blivit vanligt att backa i svensk politik. Full fart framåt gäller inte längre. Ett steg framåt och två bakåt är en vanlig modell bland politiker i höst. Jag tänker bland annat på historien om rösträtten, där ett politiskt parti, Moderaterna, förde oss bakom ljuset. Deras historiebeskrivning skulle få partiet att framstå i vacker dager. Ett annat, Folkpartiet, framställdes via en frågetävling i Upsala Nya Tidning, som det parti som på egen hand drev frågan om den allmänna rösträtten. Ingenting var rätt. Man fick backa.

  Vi får hoppas att det svenska kulturrådet i Paris lyckas bättre med sin storytelling, att hans berättelser om Sverige har en hög halt av sanning, att de kanske till och med är sanna. För en bra berättelse är guld värd, det vet marknadsförarna.  Det ges till och med kurser i ämnet, också på högskolenivå. Det har blivit populärt att skapa avvägda berättelser om kulturen och värderingarna i ett företag, i ett parti eller ett helt land.

  Det gäller bara för oss betraktare att vara vaksamma. Och det är inte lätt. Inte när verkligheten ibland vrids till så listigt, så att berättelsen bara känns riktig, inte att den verkligen är det.